It's sad, but true.
Hösten närmar sig med bamse steg och jag börjar få en känsla av att sommaren börjar lida mot sitt slut, vilket gör mig ledsen. Jag mår så fruktansvärt mycket bättre på sommaren än på vintern. Och bara de att jag inte fällt en tår under sommaren är ju bara ett bevis på hur bra jag mår, wiie! Längtar redan tills nästa sommar.
Visst, hösten är ju oxå lite små mysig och skön, ifall när de är mörkt ute så man kan sova gott och de är nått speciellt när löven börjar falla, då måste man bara hugga tag i en lövhög och slänga den upp i luften så dom regnar ner på en. De är fan ett måste.
De finns bara en sak som är bra med vintern och de är att tända ljus och dricka glögg. Resten suger. Plus att jag blir som instängd på vintern, så vart jag än flyttar nu så kommer jag typ aldrig gå ut i friska luften bara för att, sånt gör man bara inte när de är 20 minus ute. Och de är de nästan varje äckel dag. Nä, usch. Att tänka på att vintern kommer närmare för varje dag gör mig lite smått deprimerad. Kan det inte alltid vara så här varmt, skönt och grönt ute? Kanske man måst flytta utomlands när man blir rik och vuxen, då hade jag ju aldrig behövat oroa mig för vintern. Skönt.
Men man får ju inte glömma vad den här sommaren har bjudit på,
Har haft en underbar student vecka med dom i min klass, eller mest Elin och Johanna då.
Träffat J och allt känns otroligt bra med honom.
Har varit på 3 festivaler: KF, PDOL och LK.
Har tagit körkort.
Har träffat många nya människor.
Har kommit in på frisör utbildning i Happis.
Fått umgås mycket med min mamma.
Varit på min kusins bröllop.
Har börjat ta steget och ringa okänt folk, som tex. på annoner från blocket.
Badat i älven.
Börjat använda glasögon.