The day I was forgotten?

Fyfan vilken jävla dag säger jag bara..

Denna dag hade jag mer än gärna kunnat överleva utan. Det hela börja med att de är måndag och vinter. Trött och omotiverad har jag varit hela dagen på utb. Men jag har gjort mina kunder och dom har blivit så nöjda, så de var ju ett plus. Men sen, då jag tror att jag äntligen ska få fara och handla lite gott att göra till middag så börjar bromsarna på bilen att tjorva, så de var bara köra hemåt och vänta på hjälp. Ringde Erik, så fick stackarn komma från Kalix till Happis för att hjälpa mig med bromsjävlarna. Sen när jag såg ljuset i mörkret och bromsarna börja funka igen så for jag och handla, men då när jag ska fara från parkeringen så börjar bromsarna tjorva igen och då var ju själv klart Erik redan hunnit gasa till Kalix, så de var bara att ta saken i egna händer och vålda så att bilen skull funka igen. Efter en vacker och lång ramsa av alla fula ord som min lilla mun kan säga så sluta bromsarna böga och jag for hem och åt min middag. Så nu är jag mätt, trött, less och glad över att den här fantastisk dåliga dagen är över, imorgon kan de inte annat än bättre.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0